KÄNSLOMÄSSIG OHÄLSA

Känslomässig ohälsa, psykiska besvär eller s k psykisk ohälsa, är mycket utbrett och vanligt förekommande. Större delen av västvärldens människor har själva haft eller har någon vän, arbetskamrat eller anhörig som har eller någon gång haft en form av psykisk och känslomässig ohälsa. Man gör uppskattningen att närmare hälften av befolkningen i västvärlden någon gång under sin livstid råkar in i en så allvarlig och svår kris eller depression, ångesttillstånd eller stressituation, att de behöver söka kvalificerad, välutbildad, psykoterapeutisk hjälp - exempelvis i form av leg psykolog eller leg psykoterapeut. 

Tecken på psykisk ohälsa, känslomässiga och psykiska besvär, kan vara oro, ångest, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter, stress, mindervärde,  otillräcklighetskänslor, orolig sömn och insomningsproblem. Spända muskler och muskelvärk är också vanligt, liksom andra kroppsliga besvär. Irritabilitet, impulsivitet och snabba humörsvängningar kan också vara framträdande. 


Kroppsliga besvär vid psykisk ohälsa

Känslomässig ohälsa åtföljs många gånger av kroppsliga besvär som kan vara mycket framträdande trots att ¨orsaken¨ till besvären kan vara psykologiska och känslomässiga. Ångest och trauma, oro och stress, såväl som depression och depressiva känslor, social fobi och andra fobier, kan ¨sätta sig¨ i kroppen. Enskilda fuktioner som aptit, sömn, muskler och mage-tarm kan påverkas hos vissa personer medan andra personer kan uppleva att alla dessa områden och funktioner påverkas vid t ex depression. Vanliga erfarenheter hos många människor är att stress och vardaglig ångest kan leda till spända muskler (och ibland kroppslig värk) eller kanske magproblem, svårigheter att somna, upplevd energibrist och trötthet eller utmattning. Det förekommer ibland att sjukdomskänslor uppkommer trots att alla kroppsliga (somatiska) provvärden är normala om man söker läkarvård. Tillfälligt kan de flesta människor få detta slags somatiska besvär, men för vissa personer kan dessa psykosomatiska besvär bli mycket framträdande och varaktiga.

Det finns också en mångfald tillstånd där kroppen är starkt indragen i känslomässig  problematik, men där det inte är klarlagt i vilken mån symtomen har en kroppslig och somatisk eller psykologisk, känslomässig bakgrund. Allmänt sett försämras somatiska och kroppsliga tillstånd av ångest, stress och oro. För en del klienter tycks ångest uppstå ¨sekundärt¨ runt olika kroppsliga-somatiska besvär. Detta kan sedan utvecklas till ett problem i sig - t ex vid hälsoångest eller hypokondriska besvär (hypokondri). Oro kan utvecklas runt olika somatiska reaktioner som många gånger misstolkas av klienten.

Somatiska och kroppsliga besvär kan trots oklart ursprung vara möjliga att bearbeta genom olika psykoterapeutiska metoder; Det gäller t ex colon irritabilé, , IBS eller ¨irritated bowel syndrome¨, där exempelvis hypnosterapi ofta visat sig vara användbart.

Ovanstående former av psykiska och somatiska besvär brukar ofta beskrivas som psykosomatiska symtom, somatisering, somatiseringssyndrom, somatoforma syndrom, psykosomatik, psykosomatisk problematik o d.

Missbruk av olika former kan ofta har en stark påverkan på kroppens tillstånd.


Neuropsykiatrisk problematik

Neuropsykiatrisk problematik förefaller ha ökat under senare år, kanske delvis pga bättre utvecklade diagnostiska metoder. Bland neuropsykiatrisk problematik finns bl a de s k autismspektrumstörningarna, ADHD, ADD och liknande diagnoser. Dessa diagnoser har tidigare beskrivits under beteckningar som autism, aspbergers syndrom och DAMP, MBD, språkstörning m m. De neuropsykiatriska besvären är inte tillstånd av antingen-eller - det handlar snarare om ett kontinium; de varierar från att vara mycket allvarliga och handikappande över till att var milda, inte särskilt framträdande hos den enskilde personen. Detta kontinium övergår gradvis i ¨normalitet¨ och ¨personlighet¨. En viss begränsad omfattning av sådan ¨problematik¨ kan förekomma hos ¨normalmedborgaren¨ utan att det behöver vara en begränsning eller något handikappande.

Att ha neuropsykiatriska besvär innebär inte att psykoterapi eller psykologisk behandling är omöjlig eller olämplig. Många personer med neuropsykiatrisk diagnos kan klara exempelvis behandling av tandläkarskräck eller andra former av psykoterapi och psykologisk behandling lika väl som klienter utan neuropsykiatrisk diagnos eller neuropsykiatrisk problematik.

© IfKP 2016        InstitUTET FÖR KROPPSINRIKTAD PSYKOTERAPI         RÖRSTRANDSGATAN 50            113 40  STOCKHOLM         08 - 30 43 35