ICKE-VERBALA FORMER AV PSYKOTERAPI

Icke-verbala former av psykoterapi är ett alternativ till psykoterapi genom enbart samtalande. Samtalet är basen för all slags psykologisk behandling och psykoterapi. Samtalet är en grundläggande del av varje psykologisk behandling och psykoterapi - och en hel del tid går åt till samtal även i de icke-verbala formerna av psykoterapi - t ex hypnoskroppspsykoterapiEMDR, inre bilder, visualisering (imaginationer) och/eller mindfulness. Sådana metoder och tekniker kan användas i psykoterapi om man bedömer att det kan vara till nytta för klienten - och givetvis om klienten själv är intresserad av att så sker. 

Begreppet icke-verbal kan syfta dels på metoden (exemeplvis föreställningsövningar eller kroppsinriktade övningar som t ex grounding), dels på psykoterapeutens större intresse för klientens upplevelse bortom orden liksom för klientens icke-verbala framträdande jämfört med de flesta formerna av rent verbal psykoterapi.

Samtalsterapi som bas vid icke-verbala former av psykoterapi

Gemensamt för alla former av  psykoterapi är att deras bas i samtalsterapi. Samtal är grunden för all psykologisk behandling och psykoterapi. När samtalsterapi kompletteras med t ex inre bilder, imaginationer, symboldrama och/eller metafor, självhypnos och hypnos, kan den psykologiska behandlingen mer beskrivas som hypnosterapi. Om samtalet kombineras med t ex andningsövningar, kroppsinriktade övningar som grounding och stresspositioner, visualisering och inre bilder, kanske den psykologiska behandlingen övergår mot någon typ av kroppspsykoterapi. Det ägnas alltså mycket tid till samtalande  även i dessa former av psykoterapi. Hur centralt samtal respektive olika icke-verbala metoder och tekniker är i den psykologiska behandlingen kan vara mycket varierande mellan olika enskilda psykoterapisessioner  - och mellan olika klienter. Upplägget är alltså mycket individuellt.

Klienter med svårigheter att använda ren samtalsterapi

Det finns en hel del klienter som har svårigheter att tillgodogöra sig ren samtalsterapi på ett konstruktivt och utvecklande sätt. Själva samtalet kan för vissa klienter bli ett hinder för bearbetning av hans/hennes svårigheter och snarast bidra till att göra terapiupplevelsen mer ytlig. Många gånger har dessa klienter själva en upplevelse av att inte komma tillräckligt ¨djupt¨ och ¨komma åt kärnan¨ i deras upplevda problematik genom att enbart låta bearbetningen ske med hjälp av samtalsterapi. För en vissa klienter kan svårigheten bestå i att enbart samtal inte leder till kontakt med känslomässig upplevelse eller att känslan av kroppen ock kroppsliga förnimmelser blir för svag eller bara tillfällig. Vissa klienter kan också ha svårigheter att uppmärksamma, identifiera och/eller uttrycka sin känsloupplevelse och kroppsupplevelse verbalt. 

För andra klienter kan en god förmåga till visualisering och till att skapa inre bilder ge fördelar; Det kan underlätta och leda till en mer effektiv psykoterapeutisk process om man använder visualisering, inre bilder eller s k imaginationer om klienten redan har en stark sådan förmåga. Eller kanske en klient har god förmåga att utveckla ett hypnostillstånd och har lätt att  bearbeta sina svårigheter genom någon form av suggessionsinriktad hypnos eller genom självhypnos. Under sådana förhållanden kan det vara fördelaktigt att använda någon typ av icke-verbala psykoterapeutisk metod - i de fall klienten är intresserad av en sådan form av psykoterapeutisk behandling.


KROPPSPSYKOTERAPI

Kroppspsykoterapi kan bedrivas utifrån såväl psykodynamisk som humanistisk psykoterapeutisk utgångspunkt och har många olika former. Exempelvis kroppsinriktad psykoterapikroppsorienterad psykoterapi, analytisk kroppspsykoterapi och bioenegetics och är bara ett fåtal av alla dess former. Inom KBT återfinns numera liknande kroppsinriktade övningar inom framför allt mindfulness och dialektisk beteendeterapi. De övningar som används i mindfulness utgör endast en bråkdel av alla de kroppsövningar och kroppsinriktade tekniker som kan användas vid kroppspsykoterapi. 

Kroppspsykoterapi omfattar mestadels ett arbete direkt med kroppen och har sitt fokus på såväl kroppen, kroppslig och känslomässig upplevelse, som på psyket med alla dess tankar, minnen etc. Kroppspsykoterapi kan genomföras med kroppskontakt mellan klient och psykoterapeut, men kroppspsykoterapi kan också genomföras helt utan kroppskontakt mellan klient och terapeut. Arbete med andning och visualisering är andra vanliga inslag vid kroppspsykoterapi.

Kroppspsykoterapins användningsområden

Kroppspsykoterapi kan användas vid de flesta slags psykologiska och känslomässiga problem och svårigheter, men kroppspsykoterapi anses särskilt användbar vid s k psykosomatiska eller somatoforma besvär, vid somatisering, smärta, värk och svåra muskelspänningar som kan vara kroppsliga uttryck för psykisk ohälsa. En del klienter kan också ha svårt att sätta ord på sina känslor (s k alexitymi) och/eller svårigheter att känna sig närvarande i sin kropp; Också under sådana omständigheter kan kroppspsykoterapi vara ett värdefullt psykoterapeutiskt alternativ.


HYPNOS - HYPNOSTERAPI - HYPNOTERAPI

Hypnos som ämnesområde täcker en stor bredd av skiftande teorier, tekniker och metoder. Hypnos som begrepp är alltså inte särskilt väl definierat; Det är mycket varierande vad olika lekmän, psykologer, psykoterapeuter och författare menar med begreppet hypnos. Hypnoterapi i någon form kan troligen användas utifrån alla psykoterapeutiska traditioner och metoder så som exempelvis psykodynamisk och psykoanalytisk psykoterapi, KBT, humanistiska psykoterapiformer, EMDR, symboldrama, psykosyntes, parterapi och familjeterapi. 

Hypnos i andra psykoterapiformer

Många former av hypnos beskrivs med andra begrepp inom andra psykoterapeutiska ¨inriktningar¨ som t ex psykodynamisk terapi, humanistisk terapi, kognitiv beteendeterapi. Hela hypnosmetoder som t ex systematisk desensibilisering i fantasin, exponering i fantasin, symboldrama, Neuro-Linguistic-Programming (NLP) och mental träning har sitt ursprung inom hypnosen och senare fått en ¨självständig¨ existens inom andra terapiriktningar som t ex KBT. I andra fall har delar av hypnosmetoder (t ex inom schematerapi, Compassion-Focuserad-terapi, dialektisk beteendeterapi och mindfulness inom KBT, EMDR, fokusering, visualisering) ¨tagits in¨ och blivit en del av dessa andra psykoterapeutiska riktningar och metoder. 

Samma sak gäller inom ¨New Age¨ och alternativa terapiformer som ofta består av hela hypnosmetoder som ges ett nytt namn (t ex ¨Resan¨). Mer vanligt är att  enskilda hypnostekniker kombineras med andra psykoterapitekniker eller nyandliga inslag, liksom att en enda enskild teknik med ursprung i hypnos utgör hela behandlingen i en ¨New Age¨-terapi (t ex STAR, rebirthing).

Hypnosterapi

Hypnosterapi kan utföras genom t ex visualisering och inre bilder (s k föreställningsövningar, imaginationer), ego-state-terapi, suggession, hypnotiska metaforer och berättelser (story-telling), andningstekniker och/eller rörelsetekniker, såväl som med självhypnos (exempelvis självsuggessionsbaserad eller meditativ självhypnos). Upplevelser i ett hypnotiskt tillstånd, s k trance, i Förändrade MedvetandeTillstånd eller FMT, är för det mesta inte unika - liknande upplevelser kan framträda i  andra sinnestillstånd och under andra omständigheter.

När används hypnosterapi?

Hypnosterapi kan användas vid de flesta former av psykologiska, känslomässiga, existentiella och kroppsliga besvär. Hypnosterapi kan vara ett värdefullt inslag vid de flesta former av depressiva tillstånd, ångest och fobi, liksom inte minst vid post-traumatiskt stress syndrom/PTSD, bristande självkänsla, bristande självförtroende, liksom vid upplevelsen av dålig känsla av kontakt med kropp och/eller känsla. Psykosomatiska besvär, t ex besvär med kroppsliga obehag utan känd kroppslig orsak, kan också svara bra på någon form av hypnosterapi. Exempel på detta är vissa former av värk och smärta, spänningshuvudvärk och besvärande muskelspändhet, utmattningsdepression eller utbrändhet, liksom olika fomer av s k somatisering. Särskilt besvär från mage och tarm som colon irritabilé eller IBS / irritated bowel syndrome kan svara väl på hypnosbehandling. Vid ovanor som rökning, snusning, nagelbitning m m kan hypnos vara ett verksamt alternativ. Hypnos kan även vara ett hjälpmedel vid utveckling av personliga resurser och förmågor (metal träning) och vissa sådana tekniker används såväl inom elitidrott och körsång som vid meditationskurser och kurser i personlig utveckling. 


EMDR

EMDR, Eye Movement Desentizitation and Reprocessing, är en form av psykoterapi som utvecklats sedan 1990-talet. EMDR anses av många psykoterapeuter vara egen psykoterapiform, men större delen av de psykoterapeuter som även arbetar med hypnosterapi uppfattar EMDR som en särskild form av hypnosterapi.

EMDR-behandling sker genom att psykoterapeuten gör en upprepad handrörelse som klienten följer med ögonen. Detta utförandet är vanligast förekommande, men proceduren kan också utföras på andra sätt. Vissa former av hypnosterapi, bl a ego-state-therapy, är en integrerad del av EMDR-behandling vid s k komplex PTSD.

EMDR används framför allt vid PTSD, post-traumatiskt stress syndrom. EMDR kan också användas vid andra besvär så som t ex fördröjd sorg. PTSD, post-traumatiskt stress syndrom. omfattar en symptombild som kan utvecklas efter traumatiska händelser som t ex rån, misshandel, våldtäkt, olika former av olyckor, katastrofer och andra händelser som kan kännas överväldigande. Liknande ¨enklare¨ problematik kan uppstå även vid mindre dramatiska händelser som trots detta av olika skäl kan upplevas som personligt överväldigande.


PSYKOTERAPI MED HJÄLP AV MUSIK

Det finns ett antal olika former av psykoterapi som använder musik som en del av den psykoterapeutiska bearbetningen. Musiklyssning och/eller eget musicerande kan användas - i vissa fall i kombination med inre bilder och imaginationer. ibland görs detta i kombination med andningsövningar och/eller kroppsrörelse, ibland i kombination med mindfulness o d. 

Ett exempel på en sådan form av musikpsykoterapi är GIM-metoden som omfattar musiklyssnande och arbete med inre bilder.

© IfKP 2016        InstitUTET FÖR KROPPSINRIKTAD PSYKOTERAPI         RÖRSTRANDSGATAN 50            113 40  STOCKHOLM         08 - 30 43 35